Min hjärnas andningshål

Jag har aldrig fattat varför man som en dödlig jävla medelsvensson skaffar sig en blogg. Men, kan andra dödliga jävla medelsvensson, så kan väl jag?

Problem har ju alltid vart(och är väl än idag) att det inte är många som är tillräckligt intressanta för att ha något att skriva om utan att bara närmast sörjande läser skiten. Jag räknar absolut inte med läsare. Detta blir min hjärnas andningshål. Jag har så många små funderingar i min skalle så att den snart sprängs. Jag får helt enkelt komma hit och tömma ibland...

Det är när man får en aha-upplevelse eller när något småmysigt(eller otrevligt) händer en och man vill liksom få det på pränt, mest för sin egen skull. Saker som barnen säger. Saker som barnen gör. Saker som jag gör. Saker jag INTE gör. Nåja. Skit samma, jag vet ju själv varför jag skriver och eftersom ingen kommer läsa detta så behöver jag inte gå in djupare på det.

Min kärlek till Fred Perrys pikeér har fått ge namn till min blogg och även imånga fall mitt alias. Nu för tiden är jag lite otrogen med Hackett men FPs pikeer har betytt mycket för mig så de kommer alltid ha en speciell plats i mitt klädhjärta.

Då var den bloggen inledd. Det första riktiga inlägget kommer nog snart.